Släpp fram personalens kreativitet och kunskaper, genom tillitsbaserat ledarskap och personcentrerad vård.
När det gäller förvaltning och styrning av vår vård och omsorg, lyssnar man av någon slags tradition sällan på den aktuella forskningen. Det finns vetenskapliga underlag och förslag för att ställa om t.ex. till en personcentrerad vård och omsorg eller till ett tillitsbaserat ledarskap. I båda exemplen visar forskningen tydligt, och sedan länge, att det samtidigt ger både bättre och billigare verksamhet. Dessutom blir arbetsmiljön för personalen bättre. Man får mer och bättre för samma peng!! Trots detta måste det kämpas i uppförsbacke, för att få ännu fler att lyssna på just denna forskningen.
Jag undrar varför det är så? Kan det bero på att det är ett långsiktig arbete. Kan t.o.m. behöva sträcka sig över mer än en mandatperiod och passar därför politiken illa. Beror det på något annat? Kanske på de kompetenser som arbetar med styrning och ledning. De har i många fall inte medicinska kompetenser och vänder sig kanske då till en kontrollerande styrning av verksamheten, eftersom det inom just det området de har sin expertis. Dessa personer är ju också genom sin kompetens rådgivare till politikerna.
Vård- och omsorgsverksamheten kan naturligtvis inte fungera utan ledning och styrning, men den kan i framtiden inte få se ut som i många fall idag. Den förefaller där avskild från verksamheten. Trots det är man fast besluten om att kontrollera och fjärrstyra den genom kontrollerande och mätande av personalens insatser. Man går också tvärtemot vad den Nära vården behöver, nämligen samarbete. Istället prioriteras konkurrens. Allt leder fel! Organiserandet hamnar i centrum istället för människorna som ska behandlas. Kontroll och mätande måste ske med urval, så att verksamhetens personal kan lägga en större del av sin tid på patienterna. I framtiden måste medarbetarna, som arbetar med vårdens och omsorgens värde, d.v.s. människornas mående, släppas in med sin kompetens, kreativitet och lokala erfarenhet just genom personcentrerat arbetssätt i ett tillitsfullt ledarskap. Det skulle leda till att medborgarna upplevde sig som unika människor och inte en vem-som-helst utbytbar mot en annan vem-som-helst. Om institutioner t.ex. lägger schema, som inte fäster någon som helst vikt vid tillitsskapande relationer och kontinuitet, saknar tanke på ett medborgarperspektiv, då misslyckas man med sitt egentliga uppdrag; att vara en annan människa behjälplig. Släpp fram personalens kreativitet och kunskaper, genom tillitsbaserat ledarskap och personcentrerad vård.
För säkerhets skull måsta jag påpeka att lysande exempel finns att studera.
Hans-Inge Persson
Hans-Inge Persson har mer än 25 års erfarenhet av offentlig verksamhet som kommunal förvaltningschef och generaldirektör. Idag föreläser han om ledning och styrning samt personcentrerat bemötande inom vård och omsorg – ämnen han även skriver böcker om.
Han är sedan ett antal år tillbaka ledamot av programgruppen för SKR:s ledarsprogram för Nära vård, dels för toppchefer, dels för övriga chefer och politiker. Han föreläser och reflekterar utifrån ett patientperspektiv vid varje träff med ledarna. Dessutom är han knuten som samarbetspartner till Centrum för personcentrerad vård, ledamot av rörelsen Spetspatienter.